Narcisser är växter tillhörandes släktet Narcisser (Narcissus) i familjen amaryllisväxter. Flera av de mest välkända har liljor i det svenska namnet, trots att de egentligen inte är liljor. Så är till exempel fallet med de enormt folkkära påskiljorna och pingstliljorna.

Totalt finns det ungefär hundra beskrivna arter av narcisser. Det naturliga utbredningsområdet inkluderar Europa, norra Afrika och östra Medelhavsområdet, så pass långt öster ut som Iran.

Exempel på narcisser som är välkända i Sverige:

• Påsklilja (Narcissus papyraceus)
• Pingstlilja (Narcissus papyraceus)
• Tazett (Narcissus papyraceus)
• Cyklamennarciss (Narcissus cyclamineus)
• Änglatårar (Narcissus triandrus)
• Jonkvill / Miniaturnarciss (Narcissus jonquilla)
• Miniatyrpåsklilja (N. asturiensis)

I trädgårdshandeln är det numera vanligare med hybrider och kultivarer än de rena arterna.

Beskrivning

• Narcisser är fleråriga lökväxter.
• Bladen är basala, och kan vara allt från upprätta till utbredda.
• Blommorna utvecklas på stänglar, och knopparna skyddas av ett hölsterblad.
• Det kan finnas allt från en enda till uppemot tjugo blommor på en stängel.
• Varje blomma har sex stycken kalkblad och en blompip. Oftast finns också en välutvecklad bikrona som är helt fri från de sex ståndarna. Fruktämnet i blomman har tre områden för fröämnen.

Giftinformation

Hela växten är giftig för människor och vissa djur. Löken är den giftigaste delen.

Förtäring kan orsaka symptom från matsmältningsorganen, till exempel illamående och kräkningar.

Viktigt att tänka på om man har narcisseer som snittblommor är att blommornas stjälkar kan göra blomvattnet giftigt över tid, så att den som dricker det (till exempel ett litet barn) får förgiftningssymptom.

För mer information, kontakta Giftinformationscentralen.

Indelning

I trädgårdsvärlden brukar de odlade narcisserna delas in i tolv grupper (divisioner).

• Division 1: Trumpetkroniga narcisser (N. Trumpetnarciss-gruppen)
• Division 2: Storkroniga narcisser (N. Storkroniga Gruppen)
• Division 3: Småkroniga stjärnnarcisser (N. Småkroniga Gruppen)
• Division 4: Fylldblommiga narcisser (N. Fylldblommiga Gruppen)
• Division 5: Orkidénarcisser (N. Triandrus-gruppen)
• Division 6: Cyklamennarcisser (N. Cyclamineus-gruppen)
• Division 7: Trädgårdsjonkviller (N. Jonquilla-gruppen)
• Division 8: Tazettnarcisser (N. Tazett-gruppen)
• Division 9: Trädgårdspingstliljor (N. Poeticus-gruppen)
• Division 10: Bulbocodiumnarcisser (N. Bulbocodium-gruppen)
• Division 11: Flikblommiga narcisser (N. Flikkroniga Gruppen)
• Division 12: Övriga narcisser (N. Övriga-gruppen)

Påskiljor

Påskliljor är en av de mest välkända och omtyckta narcisserna i Sverige, och de används flitigt både som trädgårdsväxter och för att påskpynta inomhus. De får vackra gula blommor och brukar blomma i anslutning till påsken i Sverige, därav namnet. Nu för tiden är det vanligt att blomsterbutiker driver upp påskliljor så att de ska blomma vid exakt rätt tidpunkt, oavsett om påsken är tidig eller sen just det året.

Påskiljan (Narcissus pseudonarcissus) har odlats i Norden ända sedan 1500-talet och idag finns det en stor mängd kultivarer och hybridkultivarer att välja mellan. Dessa skiljer sig från varandra på punkter som blomfärg, storlek, blomningstid och skötselråd, så det är bäst att ha koll på vad man köper.

Exempel på påskliljekultivarer som är populära i Sverige:

• ’Avalon’ (storblommig)
• ’Golden Ducat’ (fylldblommig)
• ’King Alfred’
• ’Mount Hood’
• ’Salmon Trout’
• ’Spellbinder’
• ’Van Sion’ (fylldblommig)

I Sverige är den rena arten påsklilja härdig till och med odlingszon V, men köper man en kultivar kan det vara andra rekommendationer som gäller.

När förhållandena är gynnsamma kan påskliljan förvildas i Sverige. Att så sker är extra troligt om den hittar något fuktig jord och ett öppet läge, till exempel ett skogsbryn, en ängsmark eller en vägkant. Ute i naturen kan förvildade påskliljor vara ett tecken på att det en gång i tiden funnits en bostad med trädgård där.

Är stjärnnarcisser påskliljor?

Delvis. Stjärnnarcisser skapades genom selektiv avel på hybrider mellan påsklilja och pingstlilja. De flesta stjärnnarcisser (N. x incomparabilis) påminner till utseendet mer om pingstliljor än påskliljor, eftersom de tenderar att ha vitare kalkblad och kortare bikrona.

Tazett – en narciss lagom till jul

De flesta narcisser ser vi som typiska vår och försommarblommor i Sverige, men tazett (Narcissus papyraceus) brukar istället drivas upp inomhus så att den blommar i kruka lagom till december för att användas som juldekoration inomhus. För mer information om just tazett, besök vår artikel om tazett.